Flasklagring

Flasklagring betecknar den tid som ett vin tillbringar på flaska efter att det har tappats, men innan det dricks. Det är den sista fasen i vinets tillblivelse, där det utvecklas långsamt i lugn och ro under korken. Till skillnad från lagring på tank eller fat, där vinmakaren fortfarande kan ingripa, sker flasklagringen i en nästan sluten miljö med bara väldigt lite syre närvarande. Den lilla mängd fri svavel som tillsätts före tappningen skyddar vinet mot att oxidera medan det vilar.

Flasklagringen har betydelse för vad du upplever i glaset. Med tiden kan friska, fruktiga och ibland hårda toner mjukas upp och smälta samman till mer mogna, sammansatta dofter och en rundare munkänsla. I röda viner kan tanninerna falla lite till ro, så att vinet känns mer harmoniskt. Mörkt glas är inte slumpmässigt valt, för gröna och bruna flaskor filtrerar bort skadligt ljus och hjälper vinet att hålla sig under förvaringen.

En utbredd missuppfattning är att alla viner blir bättre av många år på flaska. De flesta viner är faktiskt gjorda för att njutas unga, medan de är friska och fruktiga, och bara en mindre del vinner på längre tids vila. Om du vill lagra själv hjälper en sval, mörk och lugn plats med stabil temperatur.